Ett bra gymnasiearbete börjar ofta med en fråga som väcker nyfikenhet. En historisk plats, en byggnad, ett monument eller en händelse i den egna staden kan vara en utmärkt utgångspunkt. Men ämnet kan lika gärna handla om Europa, politik, ekonomi eller samhällsförändringar.
Här samlar jag idéer som kan utvecklas till egna frågeställningar. Förslagen är inte färdiga gymnasiearbeten. Tanken är att du själv ska avgränsa ämnet, formulera frågan och hitta de källor som behövs.
Viktigt: Diskutera alltid ditt ämnesval och din frågeställning med din handledare innan du börjar arbetet. Ett ämne som verkar spännande kan behöva avgränsas, och handledaren kan hjälpa dig att bedöma om frågan är möjlig att undersöka och om det finns tillräckligt med användbara källor.
Från idé till frågeställning
Ett ämne är inte samma sak som en frågeställning. ”Förintelsen”, ”EU” eller ”Berlinmuren” är alldeles för stora områden för ett gymnasiearbete. Börja med det som intresserar dig och försök sedan avgränsa det i tid, plats eller perspektiv.
En bra frågeställning ska gå att undersöka med det material du har tillgång till. Fundera därför tidigt på vilka källor du kan använda. Det kan vara arkivmaterial, tidningsartiklar, statistik, fotografier, intervjuer, historiska dokument, museer eller andra typer av källmaterial.
Frågor som börjar med hur, varför eller på vilket sätt ger ofta bättre möjligheter till analys än frågor som bara leder till att du beskriver vad som hände.
Från stort ämne till undersökningsbar fråga
För stort ämne: Förintelsen
Avgränsning: Överlevande som kom till Malmö 1945
Möjlig frågeställning: Hur togs överlevande från koncentrationslägren emot i Malmö 1945 och vilken roll spelade Malmö Borgarskola?
För stort ämne: EU
Avgränsning: Europaparlamentets förändrade ställning
Möjlig frågeställning: Hur har Europaparlamentets makt förändrats sedan det första direkta valet 1979?
För stort ämne: Historiebruk
Avgränsning: Minnesplatsen Gleis 17 i Berlin
Möjlig frågeställning: Hur används historien om deportationerna av Berlins judar vid minnesplatsen Gleis 17 i dag?
Kontrollera källorna innan du bestämmer dig
En intressant frågeställning fungerar bara om det finns material som gör den möjlig att undersöka. Kontrollera därför tidigt vilka källor du kan få tillgång till och om de faktiskt kan hjälpa dig att besvara din fråga. Ta gärna med både din ämnesidé, en preliminär frågeställning och några tänkbara källor när du diskuterar arbetet med din handledare.
Vad säger Skolverket?
På ett högskoleförberedande program ska gymnasiearbetet visa att du är förberedd för högskolestudier. Det är programmets examensmål som styr gymnasiearbetets utformning och innehåll. Skolverket har också introduktioner och exempel på hur gymnasiearbeten kan genomföras.
Läs mer om gymnasiearbetet hos Skolverket →
Här nedan finns förslag på ämnen som du kan använda som utgångspunkt och utveckla till en egen frågeställning.
Malmö och Skåne
Malmö 1945
Vad hände när överlevande från koncentrationslägren kom till Malmö? Här går det att utgå från en konkret plats, exempelvis Malmö Borgarskola, och undersöka både de Vita bussarna och vad som hände efter befrielsen.
Dalby och Lund
Varför blev Lund det stora kyrkliga centrumet i Skåne medan Dalby hamnade i bakgrunden? Ett arbete kan utgå från de båda kyrkorna och undersöka religion, kungamakt och samhällsförändringar under 1000-talet.
Uppåkra
Vad kan de arkeologiska fynden i Uppåkra berätta om Skåne före de medeltida städerna? Här finns möjligheter att arbeta med arkeologi, handel, religion och makt.
Malmö och reformationen
Hur förändrades Malmö när den gamla kyrkliga ordningen bröts upp under 1500-talet? Vad hände med kyrkans makt och vilken roll spelade stadens borgare?
När Skåne blev svenskt
Hur förändrades Skåne efter 1658? Ett arbete kan undersöka exempelvis språk, utbildning, kyrka, identitet eller statens försök att integrera landskapet i Sverige.
Europa, politik och samhälle
Berlin och Europas 1900-tal
Välj en plats, exempelvis Berlinmuren, Karlshorst eller Gleis 17, och undersök hur platsens historia kan användas för att förstå ett större europeiskt skeende.
EU och demokratin
Hur har Europaparlamentets makt förändrats sedan det första direkta valet 1979? Hur demokratiskt är EU i dag?
Sverige och euron
Varför har Sverige fortfarande inte infört euron? Hur har argumenten för och emot förändrats sedan folkomröstningen 2003?
Europa efter 1989
Hur förändrades Europa efter Berlinmurens fall? Ett arbete kan exempelvis undersöka EU:s utvidgning, Nato, Tysklands återförening eller relationerna mellan östra och västra Europa.
Migration och den europeiska staden
Hur har migration förändrat Malmö, London, Berlin eller någon annan europeisk stad? Här går det att kombinera historia med samhällskunskap och egna undersökningar.
Historia och historiebruk
Vem bestämmer över historien?
Välj ett monument, en historisk person eller en händelse och undersök hur historien används i dagens samhälle och politik.
Minnet av Förintelsen
Vad händer med minnet av Förintelsen när de sista överlevande inte längre själva kan berätta? Undersök exempelvis vittnesmål, minnesplatser, museer eller efterlevandes arbete.
En plats och dess historia
Välj själv en historisk plats i Malmö, Skåne eller någonstans i Europa. Undersök vad som hände där, varför platsen blev betydelsefull och hur historien berättas och används i dag.