Gustav Adolfs torg är ett av Malmös mest välkända torg. Namnet för lätt tankarna till hans mer kände namne, Gustav II Adolf. Men torget är uppkallat efter en helt annan kung: Gustav IV Adolf. Under några månader 1806 och 1807 bodde han med sin familj och sitt hov i Malmö. Under denna märkliga period kom staden i praktiken att fungera som Sveriges politiska centrum.
När kungen flyttade till Malmö
Gustav IV Adolf kom till Malmö under en orolig tid i Europa. Napoleonkrigen pågick och Sverige stod på Storbritanniens sida i kampen mot Napoleon. Kungens intresse riktades mot kontinenten och det strategiskt belägna Skåne fick en betydelse som det sällan haft tidigare.
Kungen tog sin bostad i Residenset vid Stortorget. Men en kung reste inte ensam. Familjen, hovet, ämbetsmän och diplomater behövde också plats. Därför togs även angränsande byggnader i anspråk, bland annat Berghska huset på Stortorgets norra sida.
För Malmö måste det ha varit en betydande förändring. Staden hade omkring 5 000 invånare och fick plötsligt kungafamiljen och stora delar av rikets politiska och diplomatiska liv mitt i staden. Det fanns till och med tankar på att göra Malmö till permanent huvudstad.
En stad börjar förändras
Planerna på en ny huvudstad blev aldrig verklighet, men tiden sammanföll med en genomgripande förändring av Malmö. Den gamla befästningsstaden började öppnas. Vallar och bastioner revs och mark som tidigare varit en del av försvarsverken kunde användas på nya sätt.
I denna omvandling tillkom både Gustav Adolfs torg och Drottningtorget. Det senare fick namn efter kungens hustru, drottning Fredrika av Baden. Än i dag ligger alltså kungaparets namn kvar i Malmös stadsplan.
När befästningarna försvann förändrades också vattenvägarna kring staden. Kanalerna kom att följa delar av den gamla befästningslinjen samtidigt som hamnen byggdes ut och Malmö gradvis utvecklades från befästningsstad till handels- och hamnstad.
Ett kungligt problem: Malmö saknade en riktig teater
När hovet vistades i Malmö blev en annan brist tydlig. Stadens nöjesutbud motsvarade knappast vad ett kungligt hov var vant vid. Malmö behövde en ordentlig teater.
En ny teater uppfördes därför vid Gustav Adolfs torg med plats för omkring 500 åskådare. Men historiens ironi är att Gustav IV Adolf aldrig fick uppleva den färdiga teatern.
När Malmö teater invigdes den 16 oktober 1809 hade Sverige förlorat Finland till Ryssland och Gustav IV Adolf hade avsatts. Den kung som varit en av orsakerna till att Malmö fått sin nya teater satt då fängslad på Gripsholms slott.
Kungen försvann – spåren blev kvar
Teatern överlevde kungen med mer än ett århundrade. Här spelades teater fram till 1938. Byggnaden revs senare, men delar av fasaden bevarades. Den som tittar upp kan fortfarande se lyran som påminner om vad som en gång fanns på platsen.
Gustav IV Adolf förlorade Finland och därefter sin krona. Planerna på Malmö som rikets huvudstad försvann också. Men mer än tvåhundra år senare finns både hans och drottning Fredrikas namn fortfarande inskrivna i Malmö.
Gustav Adolfs torg och Drottningtorget blev bestående spår efter det märkliga halvår då Malmö befann sig ovanligt nära rikets politiska centrum.
Källor och vidare läsning
Malmö stad, Sveriges huvudstad 1806–1807 – om Gustav IV Adolfs vistelse i Malmö, hovet och stadens roll som rikets politiska centrum.
Malmö stad, Gustav Adolfs torg – om torgets tillkomst, befästningarnas rivning och Gustav IV Adolf som torgets namne.
Malmö stad, Residenset – om kungafamiljens och hovets vistelse vid Stortorget 1806–1807.
Malmö stad, Malmö teater – om teatern vid Gustav Adolfs torg och dess historia.
Malmö museer, Carlotta – historiskt material om Malmö teater och teaterlivet i staden.