Mitt i Malmö, alldeles intill Ribersborg och Öresund, ligger en väldig öppen yta. I dag används Limhamnsfältet av motionärer, fotbollsspelare, hundrastare och andra Malmöbor. Men varför blev just den här marken ett öppet fält? En viktig del av svaret finns i stadens militära historia och i spår som fortfarande går att hitta på platsen.
Från betesmark till exercisfält
Det som i dag är Limhamnsfältet var en del av Västra betesmarken. Genom ett markbyte med Malmö stad 1868–1869 fick staten tillgång till nästan 26 hektar mark här. Området blev exercisfält för Kronprinsens husarregemente och kom att kallas Limhamnsfältet.
Husarerna hade sina kaserner vid Regementsgatan, där hela regementet samlades i slutet av 1890-talet. Men för ett kavalleriregemente krävdes stora öppna ytor. Här på Limhamnsfältet kunde soldater och hästar öva bara några kilometer från kasernerna.
Limhamnsfältet 1910. På kartan är husarernas ”Exercisfältet” markerat i grönt närmast Öresund. Kartan hör till markbytet mellan staten och Malmö stad 1910. Källa: Kungl. Maj:ts proposition nr 217, Sveriges riksdag.
Fältet räckte inte längre till
I början av 1900-talet ansågs Limhamnsfältet inte längre räcka till för regementets övningar. År 1910 genomfördes därför ett nytt markbyte. Malmö stad fick tillbaka Limhamnsfältet och staten fick i stället ett betydligt större övningsområde vid Bulltofta och Riseberga.
Husarerna försvann ändå inte från Limhamnsfältet. Regementet fick fortsätta använda den norra delen som övningsfält så länge det fanns kvar i Malmö. Först när Kronprinsens husarregemente lades ned 1927 upphörde den militära användningen.
Husarerna tar farväl
Hösten 1927 var husartiden i Malmö över. Den 18 september höll Kronprinsens husarregemente sin avskedsparad på Limhamnsfältet. Några månader senare, den 31 december 1927, lades regementet ned.
Kasernerna vid Regementsgatan blev kvar ytterligare några årtionden, men revs så småningom. På det gamla kasernområdet uppfördes senare Kronprinsen, som i dag är ett av Malmös mest välkända landmärken.
Avskedsparaden på Limhamnsfältet den 18 september 1927. Foto: Viktor Roikjer/Malmö museum. Public Domain.
Spåren efter husarerna finns kvar
Det mesta som tillhörde Kronprinsens husarregemente är borta, men på Limhamnsfältet finns fortfarande några tydliga spår. Ett av dem är det gamla övningshindret som står kvar ute på fältet och som syns i filmen.
Ett annat är betydligt pampigare. Det stora riksvapnet som en gång satt över husarkasernens entréportal vid Regementsgatan räddades när kasernen revs. År 1980 restes det på Limhamnsfältet, på mark där regementets hästar och ryttare en gång övade.
Riksvapnet på Limhamnsfältet. Stenreliefen satt ursprungligen över huvudentrén till Kronprinsens husarregementes kasern vid Regementsgatan.
Från husarer till hundrastare
I dag är Limhamnsfältet fortfarande en stor öppen yta, men hästar och husarer har ersatts av ett helt annat folkliv. Här finns fotboll och annan idrott, löpare och motionärer, människor på promenad och inte minst hundrastare som använder de stora gräsytorna.
Det är lätt att se det öppna fältet som en självklar del av Malmö. Men landskapet bär på sin historia. Den mark som en gång behövdes för kavalleriets övningar har blivit ett stort område för rekreation och idrott, alldeles intill Ribersborg och Öresund.
Fakta: Kavalleristaden Malmö
Kavalleriet i Skåne
Sverige hade under lång tid ett starkt kavalleri och Skåne blev ett av dess viktigaste områden. Ännu på 1920-talet fanns tre skånska kavalleriregementen: Skånska husarregementet K5, Skånska dragonregementet K6 och Kronprinsens husarregemente K7. I 1925 års försvarsbeslut, då det svenska försvaret i det närmaste halverades, bestämdes att de tre regementena skulle avvecklas. De upphörde den 31 december 1927 och fördes samman i det nya Skånska kavalleriregementet K2 i Helsingborg. År 1942 ombildades K2 till Skånska pansarregementet P2, som senare flyttade till Hässleholm.
Husar eller dragon?
Det var inte bara olika namn på ryttare. Husarerna var det lätta kavalleriet, snabba och rörliga och lämpade för bland annat spaning, bevakning och snabba anfall. Dragonerna hade sitt ursprung som beridet infanteri, soldater som tog sig fram till häst men kunde strida till fots. Med tiden blev även dragonerna regelrätt kavalleri. Kronprinsens husarer hörde alltså till den lätta kavalleritraditionen.
Kronprinsens husarer
Regementets särskilda anknytning till tronföljaren går tillbaka till 1822, då det fick namnet Kronprinsens husarregemente under kronprins Oscar, den blivande Oscar I. När Karl XV blev kung behöll han sin starka personliga anknytning till förbandet, som därför kom att heta Husarregementet Konung Karl XV. År 1882 återkom namnet Kronprinsens husarregemente och därefter var kronprinsen regementets hedersöverste.
Yrket var husar
K7 var ett värvat regemente. Husarerna var alltså anställda soldater och inte bara män som tillfälligt kallades in till militärtjänst. När den allmänna värnplikten infördes 1901 förändrades systemet. Därefter fanns både värvade husarer och värnpliktiga vid regementet. Det gamla yrkessoldatsystemet levde alltså kvar sida vid sida med värnplikten.
Malmös näst största arbetsplats
Regementet var inte bara en militär verksamhet utan också en betydande del av Malmös ekonomi. När K7 försvann var det stadens näst största arbetsplats efter Kockums. Regementet avlönade omkring 500 soldater och dessutom ett stort antal civilanställda. Därtill kom alla de verksamheter och leverantörer som behövdes för att hålla ett stort kavalleriregemente igång. Hundratals soldater och hästar behövde foder, utrustning, transporter, hantverk och andra leveranser. Regementets ekonomiska betydelse för Malmö sträckte sig därför långt utanför själva kasernområdet.
Bornhöft 1813
Den 7 december 1813 deltog regementets föregångare, Mörnerska husarregementet, i slaget vid Bornhöft i Holstein under Napoleonkrigens slutskede. Striden brukar räknas som den svenska arméns sista kavalleristrid. Bornhöftsdagen blev därefter en av regementets stora högtidsdagar och minnet av slaget levde vidare i både traditioner och musik.
Husarerna och Jägersro
Det militära hästlivet och Malmös civila hästsport gick in i varandra. När Jägersro skapades 1906–1907 var överste Bror Cederström en av initiativtagarna tillsammans med byggmästaren och travmannen Christian Lauritz Müller. Jägersro blev en gemensam bana för trav och galopp, och senare flyttades också en byggnad från K7:s verksamhet dit. Efter regementets nedläggning använde Malmö Civila Ryttareförening de gamla husarkasernerna och flyttade till Jägersro när kasernområdet revs 1959 inför byggandet av Kronprinsen.
Källor och vidare läsning
Malmö stad: Kronprinsens husarregemente och Kronprinsen
Sveriges riksdag: Kungl. Maj:ts proposition nr 217 (1910), om markbytet och det nya övningsfältet
Svenska Militära minnesmärken: Riksvapnet och minnesmonumentet på Limhamnsfältet
Malmö museum: historiska fotografier ur museets samlingar
Jägersro: historik om Jägersros tillkomst och hästsporten
Statens försvarshistoriska museer: material om det svenska kavalleriet och regementenas historia